Människans uppkomst.

Innehållsförteckning

Tre utvecklingsskeden.

Utvecklingen av naturen och människorna kan delas in i tre utvecklingsskeden, det fysikaliska, det biologiska och det teknologiska. Under det fysikaliska utvecklingsskedet uppkom solsystemet och planeterna. Universum skapades för 15 miljarder år sedan med den stora smällen. Ur de gasmoln som spreds över universum kondenserades det stjärnor och solsystem. På planeter med gynnsamma betingelser kan utvecklingen sedan gå in i det biologiska utveck­lingsskedet, som leder till uppkomsten av biologiska varelser, d.v.s. växter och djur. Utveck­lingen går sedan vidare genom skapandet av en intelligent biologisk varelse, människan, som ger upphov till civilisationen. Högre civilisationer kan sedan gå in i det teknologiska utvecklingsskedet, med skapelsen av maskiner. I detta utvecklingsskede kan dessa civilisationer genom rymdteknologin lämna den planet där de föddes och sprida sig över universum.

Högre civilisationer kunde inte uppkomma i de solsystem som först bildades, då endast grundämnena helium och väte existerade direkt efter den stora smällen. Alla tyngre grundämnen, som krävs för att det skall bildas biologiskt liv och högre civilisationer, bildas i supernovaexplosioner, som inträffar när stjärnor som är mer än 1.4 gånger tyngre än solen, förbrukat sitt kärnbränsle. Då en större stjärna har kortare livslängd än en mindre, har dessa stjärnor en livslängd på 3 miljarder år, och kortare, varför supernovaexplosioner började inträffa redan ti­digt i universums historia. Dom första stjärnorna började lysa när universum var 5 miljarder år gammalt. Vårt solsystem kondenserades för 5 miljarder år sedan, när universum var 10 miljar­der år gammalt, ur gaser i universum som innehöll tyngre grundämnen bildade i dessa explo­sioner. Kan solsystem med för liv gynnsamma betingelser ha bildats tidigare? Eftersom superno­vaexplosioner sker hela tiden, kommer mängderna tyngre grundämnen att öka med universums ålder, varför sannolikheten att det finns planeter med högre liv är mindre ju tidigare i Univer­sums historia som solsystemet bildades. De tyngre grundämnen nådde först tillräckliga mängder i Vintergatans centrala delar där stjärnorna ligger tätt, och där det därför inträffar många super­novaexplosioner, för att i ett senare skede nå tillräckliga mängder i de yttre områdena där stjärnorna ligger glest. I Vintergatans centrala delar är dock betingelserna för uppkomsten av liv ogynnsamma, då stjärnorna ligger för tätt. Dels påverkar gravitationen från en stjärna planet­banorna runt andra stjärnor, vilket medför att klimatvariationerna kan bli för stora för att liv skall kunna uppstå, dels är risken större för att allt liv utplånas av en supernovaexplosion i en alltför omedelbar närhet. 5 miljarder år efter det att stjärnorna börjat lysa, kan vara den tids­rymd som krävs, innan det i galaxernas utkanter byggts upp tillräckliga koncentrationer av tyngre ämnen, så att det kan bildas solsystem med för uppkomsten av liv gynnsamma betingelser.

Vilken tidsrymd krävs det då efter det att det bildats ett solsystem med för liv gynnsamma be­tingelser innan det uppkommer en civilisation. En civilisation kan inte bildas omedelbart efter­som det kräver intelligenta varelser. Direkt efter det att jorden skapades fanns det enbart en soppa av metan, koldioxid, vatten och organiska ämnen. Efter det att vårt solsystem bildades, inleddes på jorden en utveckling av biologiskt liv vilket har lett fram till människans skapelse. Utvecklingen av de biologiska varelserna styrs av de av Charles Darwin upptäckta evolutions­mekanismerna. Genom genblandning och slumpmässiga mutationer uppkommer det variationer hos varelsernas egenskaper. Genom kampen för att överleva sållas de för de olika arterna för­delaktiga egenskaperna fram. Då variationerna framträder slumpmässigt, och i de flesta fall sker i negativ riktning, är kampen för att överleva nödvändig för att utvecklingen skall gå framåt. Vilka egenskaper som är fördelaktiga respektive ofördelaktiga bestäms av naturla­garna, varför utvecklingen, trots de slumpmässiga mekanismerna, ej går i slumpmässig rikt­ning. Människans uppkomst är därmed förutbestämd av naturlagarna. Om människan uppkom av en slump, d.v.s. en enstaka mutation skulle ha krävts, skulle denna mutation kunnat inträffa när som helst under jordens historia, varför det skulle vara slumpen som bestämde vid vilken tidpunkt detta skulle hände. Nu är dock inte människan resultatet av en mutation utan av en lång rad mutati­oner. Om något påverkas av flera slumpar kan man med hjälp av sannolikhetslära förutsäga resultatet, vilket man inte kan om det är en slump som är avgörande. Kastar man krona och klave en gång kan man inte förutsäga resultatet, men om man kastar krona och klave miljoner gånger kan man förutsäga att man kommer att få 50% krona och 50% klave. Detta återspeglas i vad biologerna kallar den genetiska klockan. Om man studerar samma protein från olika djurraser kan man genom att bestämma skillnaden i proteinsekvensen, avgöra för hur länge sedan i jordens historia som de båda djurraserna utvecklades åt olika håll. Varelser uppkomna i ett senare skede i den biologiska utvecklingen, har oftast en större hjärna i förhållande till sin kroppsvikt, och är därför mer intelligenta, än varelse bildade i ett tidigare skede. Hastigheten för en utveckling där kanske miljoner mutationer har lett till en gradvis ut­veckling av de biologiska varelsernas hjärnor, bör därför vara ganska oberoende av slumpen. Det är därför troligt att den tid som krävs för att den biologiska utvecklingen skall frambringa en varelse som är tillräckligt intelligent för att kunna skapa en högre civilisation är ganska lika, på de världar där det finns gynnsamma betingelser för att det skall uppstå liv.

Utvecklingen under dessa tre utvecklingsskeden är styrd av naturlagarna. Också det som människan skapat är förutbestämt av naturlagarna, eftersom vi enbart kan förverkliga sådant som det enligt naturlagarna är möjligt att åstadkomma, men som inte spontant kan uppstå av sig själv. Därför är det helt  felaktigt att påstå att något av det som vi åstadkommit, som t.ex. kärnkraften skulle strida mot naturlagarna. Eftersom det krävs en oerhörd intelligens att tänka ut dessa naturlagar, som både har lett fram till vår värld, men som dessutom har dolda inneboende möjligheter som vi har börjat förverkliga, är det rimligt att tro att en högre makt, d.v.s. Gud skapade världen genom att instifta naturlagarna, vilket kanske tog 7 dagar. Därvid startades genom den stora smällen en process styrd av naturlagarna, som efter 15 miljarder år lett fram till dagens värld. Att människan är skapad till Guds avbild innebär inte nödvändigtvis att Gud ser ut som en människa med kropp, huvud, armar och ben, utan att det är människans uppgift att föra skapelsen vidare in i det teknologiska utvecklingsskedet, och förverkliga det som finns fördolt i naturlagarna.

Då kampen för att överleva är nödvändig för den biologiska utvecklingen, och därmed för människans uppkomst, är det samhälle som följer därav, inget paradis, utan tvärtom ett hårt och omänskligt samhälle. I detta muskelkrävande lågenergisamhälle intar människan ingen särställning, utan ingår i det ekologiska systemet i samma enbart konsumerande roll som de övriga biologiska varelserna, vilkas enda strävan är att försöka äta upp varandra. Den fattigdom och misär som människan har levt under, och som fortfarande finns kvar på många håll i världen, är därför inget påfund av en ondskefull Gud, utan enbart en förutsättning för människans uppkomst. Eftersom människan nu existerar, är fattigdomen numera överflödig, och kan därför avvecklas.

Genom att människan tagit steget in i det teknologiska utvecklingsskedet har nya förutsättningar skapats för att åstadkomma bättre levnadsvillkor för alla. Utvecklingen sker i detta tredje utvecklingsskede genom att människan med hjälp av vetenskapen kartlägger naturlagarna, och förverkligar sedan det som därvid kan åstadkommas. För att föra in utvecklingen i det teknologiska utvecklingen krävs det, att det i det biologiska skedet har framkommit en intelligent varelse som kan föra utvecklingen vidare. Människans särställning består däri inte i vad hon är rent biologiskt, utan att hon med hjälp av sitt intellekt kan påverka sina levnadsvillkor. Det ekologiska systemet förändras därvid av människan till hennes fördel. Genom sjukvården bekämpar hon sjukdomsalstrande "människoätande" bakterier, och räddar därmed livet på många som inte skulle ha överlevt i det naturliga ekologiska systemet. Genom jordbruket skapar hon nya varianter av växter och djur, avsedda till föda. Landskapet i Sverige är till största delen en kulturprodukt format av jordbruket. Genom utvecklingen av maskiner kan hon mångdubbla sin produktionsförmåga, vilket lett till uppkomsten av det moderna resursskapande högenergisamhället. Vad som kommer att skapas ur detta utvecklingsskede är dock för tidigt att sia om, då vi är endast i början av det. Troligt är att människan med hjälp av rymdteknologin kan lämna den värld där hon har fötts och sprida sin civilisation ut över universum. Utvecklingen av datateknologin kan medföra att vi kan få intelligenta robotar, och därmed skapa ett samhälle där alla människor tillhör överklassen, och underklassen ersätts med maskiner och robotar. Då dessa inte är skapade under det biologiska utvecklingsskedet har de i motsatts till människan ingen strävan efter egen vinning, och passar därför utmärkt till underklass.

Människans utvecklingsskeden.

På samma sätt som man kan urskilja en utveckling i naturen kan man också se en utveckling av det mänskliga samhället. Man kan även här särskilja 3 viktiga skeden i denna utveckling:

1.                   Överlevnad baserad på jakt och fiske.

2.                   Övergång till jordbruk och husdjursskötsel.

3.                   Uppkomsten av teknologin och industrialiseringen.

Det som styr denna utveckling är folkökningen. Varje djurart har sin ekologiska nisch, och när den är fylld kan inte längre djurarten tillväxa i antal. Människan har genom historiens lopp successivt utvidgat sin ekologiska nisch, vilket har lätt till en irreversibel förändring, d.v.s. en utveckling. Denna utveckling har kommit olika långt i olika delar av världen, och genom att studera kvarvarande infödingssamhällen kan etnoarkeologerna skapa sig en bild av hur människorna levde förr i tiden. Om denna utveckling är på gott eller ont kan diskuteras men vissa steg i utvecklingen har lett till att människorna fått det bättre, medan andra har varit försämringar. Industrialiseringen och den moderna teknologin har lett till att vi fått det bättre, medan övergången från jakt och fiske till jordbruk kan betraktas som en försämring. De som hävdar att det är fel att betrakta vårt samhälle som mer utvecklat än ett infödingssamhälle på jakt- och fiskestadiet med argumentet att "vi därmed skulle anse oss mer värda än dessa", har inte förstått vad utveckling är för något. Utveckling är en förändring som bara kan ske åt ett håll. Deras samhälle kommer att utvecklas till att bli som vårt, om dom genom folktillväxt blir så många att dom inte längre kan leva på jakt och fiske. För att vårt samhälle skall ändras till ett infödingssamhälle där människorna lever på jakt och fiske, måste vi drastiskt minska befolkningen genom en avskjutning av människor, i mycket större omfattning en den som Hitler och Stalin lyckades åstadkomma. De enda som försökt detta är Pol-Pots röda khmerer i Cambodja som avlivade en stor del befolkningen, i ett försök att vända på utvecklingen.

Hur mycket arbete som människorna måste lägga ner på att överleva är beroende på folktät­heten. Om folktätheten är låg behöver endast de livsmedel tillvaratas som kräver minst med arbete. För att försörja en större befolkning måste människans ekologiska nisch utvidgas, vilket kräver mer arbete för brödfödan. Övergången från jakt och fiske till jordbruk och husdjursskötsel, gav möjlighet att försörja en större befolkning, men medförde samtidigt att mer arbetsinsatser krävdes av människorna. De tidigaste infödingssamhälle vara ganska behagliga då de inte krävde alltför mycket arbete för brödfödan. Den ökande folktätheten medförda dock att förhållande blev sämre, då spridningen av sjukdomar därmed underlättades och mer arbets­insatser krävdes av människorna.

Varför övergick då människorna till jordbruk trots att dom då måste arbeta mer för brödfödan, och dessutom fick en överhet som dom måste försörja? Orsaken till detta är att man med jordbruk kan försörja mer människor per areal, än om man livnär sig på jakt, fiske och insamling av ätbart i naturen. Genom jordbruk så förändrar man naturen så att den bättre kan försörja människorna. Jordbruket och dom första statsmakterna uppkom först i dom stora floddalarna mellan 5000 till 3000 år före Kristus. Det Egyptiska riket uppkom när klimatförsämringen efter den senaste istiden medförde att Sahara blev öken, och människorna blev tvungna att försörja sig genom odla upp nildalen. Nilen svämmade varje år över och täckte dalen med bördigt slam. Människorna kunde under halva året bruka jorden, och lägga upp förråd för att överleva översvämmningsperioden. Genom att skatteindrivare kunde resa runt och beskatta böndernas förråd, kunde en statsmakt upprättas. Klimatförsämring och folktillväxt tvingade människorna till att övergå till att bruka jorden, trots att dom därvid dels måste arbeta mer för brödfödan, och dels försörja en överhet.

Att denna utveckling till stor del skedde i Europa och Asien beror på att de geologiska processerna där har skapat en god tillgång till bördig mark som genom intensiv odling kan försörja en stor befolkning. Intensiv odling medför en förbrukning av näringsämnen i marken som tas bort tillsammans med de skördade grödorna. Geologiska processer kan kontinuerligt skapa ny näringsrik jord att odla i. Nilens årliga översvämningar medför att åkrarna tillfördes nytt näringsrikt slam, varför Nildalen har en stor befolkningskoncentration. I stora delar av det övriga Afrika är det för torrt för odling och i regnskogen vid ekvatorn där det finns vatten, saknas de geologiska processer som kan skapa ny näringsrik jord. Plattektoniken som medför att de Afrikanska och Indiska kontinentalplattorna trycker på mot den Euroasiatiska ger en kraftig bildning av berg i Himalaya samt norr om Medelhavet i Europa. En stark bildning av berg medför även en stark erosion av dessa berg, vilket ger en riklig tillgång av näringsrikt slam i floderna och därmed bördiga och tätbefolkade floddalar. Gula floden i Kina har fått sitt namn av att vattnet är gult av allt slam som floden transporterar. En karta över befolkningens fördelning i Asien visar att befolkningen är koncentrerad runt de floder som avvattnar Himalaya, vilket medför att Kina och Indien är de länder i Världen som har de största folkmängderna. Bergbildningen och erosionen är inte lika stark i Europa som i Himalaya, varför befolkningskoncentrationen i Europa inte är lika stor som i Indien och Kina. Fram till 1700-talet betraktades den Kinesiska civilisationen som en förebild för Européerna. Dock har historiska orsaker medfört att den Europeiska civilisationen på senare tid kommit att dominera världen.

Även om folket i ett land inte behövde övergå till jordbruk p.g.a. sin egen tillväxt, medförde folkökningen hos andra folk att landet kolonialiserades av invandrande jordbrukare. Eftersom jordbruk medför att fler kan försörjas på samma landareal, blev kolonisatörerna fler än ursprungsbefolkningen, vilka därvid besegrades. Därmed inleddes en utveckling som medförde att jordbruk och boskapsskötsel, och därmed statsmakterna kunde breda ut sig över världen. Ett sentida exempel på detta är den europeiska kolonisationen av Nordamerika under 1800-talet.

Innehållsförteckning / Nästa kapitel