Motion till Moderata
Samlingspartiet i Stockholms Stad 2002 |
||
[Skrivelse
från Föreningen Energi och Miljö] Åtgärder mot global
uppvärmning genom energiåtervinning ur sopor
Förslag om skatt för
avfallsförbränning och stopp för sopimport till Sverige ökar den globala
fossila koldioxidproduktionen vilket leder till ökad global uppvärmning. Om
man ersätter fossiloljeeldning i Sverige med energiåtervinning av avfall som
annars skulle slängts på en soptipp i Sydeuropa så bidrar vi till en bättre
global miljö. Koldioxid har en stor inverkan på klimatet. Det är viktigt för
miljön att eldning av fossila bränslen ersätts med tillvaratagande av
energiinnehållet i avfall. Förutsättningarna för
att ta tillvara energin vid avfallsförbränning är störst i länder med kallt
klimat och väl utbyggda fjärrvärmenät. Då växthuseffekten är ett globalt
problem är det ur globalt perspektiv fördelaktigt om länder med kallt klimat
importerar sådant avfall från varmare länder som lämpar sig för
energiåtervinning. Det bildas koldioxid
vid förbränning av avfall, men den koldioxiden skulle bildas i alla fall. Vid
kompostering eller deponering av organiskt avfall så kommer nedbrytning att
ske, och mängden bildad koldioxid blir lika stor som vid förbränning. Det som
skiljer är hur den energi som frigörs vid nedbrytningen kan tillgodogöras. Om
energiinnehållet utnyttjas, sparas den mängd bränsle som annars hade behövts
för att producera motsvarande mängd energi, varför miljöbelastningen av den
koldioxid som bildas vid nedbrytningen kan minskas med den mängd som skulle
ha bildats vid förbränningen av den sparade mängden bränsle Möjligheten att
tillvarata energiinnehållet är beroende på metod för avfallshantering, och
tillvaratagen energi skall reduceras med i processen förbrukad energi. Vid
nedbrytning av det organiska materialet i avfallet genom, rötning,
kompostering eller förbränning bildas koldioxid, växtnäringsämnen och vatten.
Bildade mängder är helt beroende av mängden organiskt material. Konventionell
rötningsteknik består i att avfallet mals ned, blandas med vatten och sätts
in i en sluten behållare (reaktor). Nedbrytningen av avfallet gör att syret i
reaktorn förbrukas, varefter syrefria nedbrytningsprocesser tar vid. Vid
syrefria nedbrytningsprocesser bildas metangas som kan användas för
energiutvinning. Energiutbytet blir dock inte lika stort som vid förbränning.
Förbränning ger ca 2,7 gånger mer energi jämfört med energiinnehållet i den
biogas som produceras vid konventionell rötning. Eftersom förbränning ger ett
större energiutbyte än rötning, kompostering och deponering är förbränning av
avfall fördelaktigt för att minska den globala koldioxidproduktionen och
därmed motverka global uppvärmning genom växthuseffekten. Visst är det ett
miljöproblem att restprodukterna efter avfallsförbränning brukar läggas på
deponi. Deponiskatten är dock ett fullt tillräckligt styrmedel för att skapa
möjligheter att återvinna det. Ur miljösynpunkt är det viktigt med
materialåtervinning av det avfall som är lämpligt för detta. För att få
kostnadseffektiv materialåtervinning krävs dock att materialåtervinningsföretagen
kan få stora volymer i sin verksamhet. Detta försvåras av EU´s policy om att
varje land självt skall ta hand om sitt eget avfall. Ett effektivt samarbete
över gränserna i EU tror vi är ett mycket effektivare sätt att främja materialåtervinning
av avfall, än att införa skatt på avfallsförbränning. Vi yrkar att förbundsstämman beslutar Att med instämmande i motionens
syfte överlämna den till moderata riksdagsgruppen för beaktande i lämpligt
sammanhang |
||
Olof
Levlin Kista |
Erik
Levlin Kungsholmen
|
Göran Schultz Hedvig Eleonora |