Åtgärder mot global uppvärmning genom energiåtervinning ur sopor

Nej till skatt på avfallsförbränning.
Energiåtervinn europeiskt avfall i Sverige.
Materialåtervinn svenskt avfall i Europa.

Förslag om skatt för avfallsförbränning och stopp för sopimport till Sverige ökar den globala fossila koldioxidproduktionen vilket leder till ökad global uppvärmning. Om man ersätter fossiloljeeldning i Sverige med energiåtervinning av avfall som annars skulle slängts på en soptipp i Sydeuropa så bidrar vi till en bättre global miljö. Koldioxid har en stor inverkan på klimatet. Det är viktigt för miljön att eldning av fossila bränslen ersätts med tillvaratagande av energiinnehållet i avfall.

Förutsättningarna för att ta tillvara energin vid avfallsförbränning är störst i länder med kallt klimat och väl utbyggda fjärrvärmenät. Då växthuseffekten är ett globalt problem är det ur globalt perspektiv fördelaktigt om länder med kallt klimat importerar sådant avfall från varmare länder som lämpar sig för energiåtervinning.

Det bildas koldioxid vid förbränning av avfall, men den koldioxiden skulle bildas i alla fall. Vid kompostering eller deponering av organiskt avfall så kommer nedbrytning att ske, och mängden bildad koldioxid blir lika stor som vid förbränning. Det som skiljer är hur den energi som frigörs vid nedbrytningen kan tillgodogöras. Om energiinnehållet utnyttjas, sparas den mängd bränsle som annars hade behövts för att producera motsvarande mängd energi, varför miljöbelastningen av den koldioxid som bildas vid nedbrytningen kan minskas med den mängd som skulle ha bildats vid förbränningen av den sparade mängden bränsle

Möjligheten att tillvarata energiinnehållet är beroende på metod för avfallshantering, och tillvaratagen energi skall reduceras med i processen förbrukad energi. Vid nedbrytning av det organiska materialet i avfallet genom, rötning, kompostering eller förbränning bildas koldioxid, växtnäringsämnen och vatten. Bildade mängder är helt beroende av mängden organiskt material. Konventionell rötningsteknik består i att avfallet mals ned, blandas med vatten och sätts in i en sluten behållare (reaktor). Nedbrytningen av avfallet gör att syret i reaktorn förbrukas, varefter syrefria nedbrytningsprocesser tar vid. Vid syrefria nedbrytningsprocesser bildas metangas som kan användas för energiutvinning. Energiutbytet blir dock inte lika stort som vid förbränning. Förbränning ger ca 2,7 gånger mer energi jämfört med energiinnehållet i den biogas som produceras vid konventionell rötning. Eftersom förbränning ger ett större energiutbyte än rötning, kompostering och deponering är förbränning av avfall fördelaktigt för att minska den globala koldioxidproduktionen och därmed motverka global uppvärmning genom växthuseffekten.

Visst är det ett miljöproblem att restprodukterna efter avfallsförbränning brukar läggas på deponi. Deponiskatten är dock ett fullt tillräckligt styrmedel för att skapa möjligheter att återvinna det. Ur miljösynpunkt är det viktigt med materialåtervinning av det avfall som är lämpligt för detta. För att få kostnadseffektiv materialåtervinning krävs dock att materialåtervinningsföretagen kan få stora volymer i sin verksamhet. Detta försvåras av EU´s policy om att varje land självt skall ta hand om sitt eget avfall. Ett effektivt samarbete över gränserna i EU tror vi är ett mycket effektivare sätt att främja materialåtervinning av avfall, än att införa skatt på avfallsförbränning.

Vi yrkar att förbundsstämman beslutar

Att med instämmande i motionens syfte överlämna den till moderata riksdagsgruppen för beaktande i lämpligt sammanhang

Olof Levlin

Kista

Erik Levlin

Kungsholmen

Göran Schultz

Hedvig Eleonora